Låten Save the last dance for me skrevs av Doc Pomus och Mort Shuman och har spelats in i ett otal versioner, även på svenska med t ex Towa Carson. Originalversionen spelades in av vokalgruppen The Drifters och finns på med på deras skiva Save the last dance for me från 1962. Jag har den i dess brittiska utgåva på märket London. I USA gavs den ut på märket Atlantic.
Musiken är väldigt smäktande men blir aldrig prålig eller överdriven. De använder sig av att de har olika röstlägen och en kvinnokör ger ännu mer mångsidighet till sången i låtarna. De dominerande instrumenten är diverse stråkinstrument som används mycket bra. Även en del mjuka avrundade slagverk skapar en härlig rytm till den medryckande musiken.
Det är otroligt förvirrande vilka The Drifters egentligen var. På skivomslaget så är de namngivna som Carol Gardner, Billy Guy, Bill Jones och Earl Carroll. Men dessa är med smärre modifikationer medlemmarna i ett liknande band, The Coasters. Medlemmarna i detta band hette Carl Gardner, Billy Guy, Will Jones och Earl Carroll. Kan det vara så att The Coasters spelade in en skiva under namnet The Drifters?
Faktum är att tar man och lyssnar på Save the last dance for me från skivan så har den inte riktigt samma sug i melodin som när Ben E. King är med vid mikrofonen. Och han var ju medlem i The Drifters när singeln kom 1960.
Oavsett om det är The Drifters eller The Coasters som spelar så är det en bra skiva. Den inleder som sagt med titellåten som är en av mina absoluta favoritlåtar överhuvudtaget. En melodi som man rycks med av och som det går ljuva rysningar längs ryggraden när man hör.
Andra låten på sida ett är I count the tears. Med en melodi som påminner mycket om låten I wanna be Bobby's girl.
Somebody new dancin' with you har ett något annorlunda komp med mest gitarr och lite mjuka trummor inga stråkar.
Jackpot går i ganska långsamt tempo. Ganska mycket bas tror jag. Lite countryinfluerad men även i melodin lite lik den klassiska bluesen .
No sweet lovin' är den enda låten på skivan med elgitarr och bleckblås. Snäll och mjuk rock n roll.
Sweets for my sweet avslutar sida ett. En låt som jag framförallt förknippar med engelska bandet The Searchers. Här i en betydligt bättre version med skramliga charmiga trummor, piano, kvinnokör och fina vokalharmonier med basröst och ljusare röst.
Andra sidan inleder med Mexican divorce en skön melodi med underbart lunkande ackompanjemang i lite latinsk countrystil med gitarr. Här finns även en kvinnokör med. I slutet sjunger basstämman samtidigt som kvinnokören på ett väldigt trevligt sätt.
When my little girl is smiling den första av två låtar på skivan som är skriven av Carole King och Jerry Goffin. Påminner lite om The Platters. Här finns fina sångarrangemang som även involverar kvinnokören och mycket stråkar.
Some kind of wonderful King och Giffins andra låt på skivan. Även den har en fin melodi och en del stråkar. Men inte lika spännande sångarrangemang.
Pleasy stay inleder med fin call and answer sång mellan basstämman och de ljusare stämmorna.
Nobody but me riktigt bra melodi med fina stråkar och sångarrangemang. Återigen lite The Platters känsla. Huvudsångaren sjunger med mycket känsla och musiken tystnar ibland och han sjunger ett par ord ensam på ett effektfullt sätt.
Avslutningsvis kommer låten Room full tears har ett lite annorlunda mer sparsmakat men effektivt ackompanjemang. Stämmorna sjunger i häftiga vackra arrangemang. Fint samspel mellan slagverk och stråkar i mellanspelet.
En skiva som man blir på gott och avslappnat humör av. En snäll och charmig skiva. Rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar