tisdag 30 juli 2013

Grymmaste basljudet någonsin

Ritchie Valens var en av de tre artisterna som tillsammans med piloten tragiskt dog i en flyplanskrasch den 3 februari 1959. Hans första platta hade precis kommit ut på Del-Fi records i Los Angeles. Den oväntade hiten La bamba finns naturligvis med och även min personliga favorit Boney Maronie i sin definitiva version. Det var den första lp:n som kom ut på Del-Fi.

Det finns en film som handlar om Ritchie som heter just La Bamba och har Lou Diamond Phillips i huvundrollen. Dessutom skriver Rob Keene om honom i sin bok The Oracle of Del-Fi om skivbolaget Del-Fi records. Ritchie Valens förekommer även i filmen och den svenska musikalen om Buddy Holly som också dog i kraschen. JP The Big Bopper Richardson var den tredje artisten i planet.

Musiken är snabb och medryckande men samtidigt väldigt omväxlande så att intresset hålls på topp. Ritchie är bra på gitarr och han sjunger med bra intensitet. Han behärskar olika temperament i sången med både riktigt rockiga sånger och mjukare ballader. Väldigt rockigt, påminner om Link Wrays första inspelningar. Basen är ett annat instrument som måste nämnas också. Det tar en stor plats i musiken på ett mycket bra sätt. Väldigt väldigt sorgligt att det inte blev fler skivor med Ritchie Valens. Det finns ytterligare en lp från Del-Fi med en ljudupptagning från en konsert vid Pocaima High School och sen finns det olika demoinspelningar utgivna åtminstone på cd.

That's My Little Suzie kallas på omslaget för I got a gal named Sue det är med dessa ord som låten inleds. Låten är sparsmakat arrangerad med trummor, bas, gitarr och sång. Ett mycket bra solo på gitarren. Bra trummor också. Medelsnabbt tempo.

In A Turkish Town är en långsammare och stillsammare låt. En del klockor som plingar till. Mjuka trummor och klingande gitarr lite enslig och uppgiven i sin atmosfär. Varm, ärlig, sorgsen och försiktig sång.

Come On Let's Go var Ritchies första hitlåt. Snabb och glad låt med en medryckande melodi. Fint avslappnat gitarrsolo med mustiga trummor i bakgrunden. Förekommer på ett kul sätt i filmen.

Donna finns även den med i filmen. Väldigt lugn och behaglig melodi men ändå med ett rockigt sound. Ritchie sjunger med fin mjuk känsla.

Boney Maronie är en Larry Williams låt egentligen men det är i Ritchie Valens version som det blir en fantastisk låt. Fruktansvärt grymt basspel. Det låter så extremt tungt distat och fjädrande att man sugs in i låten direkt. Otroligt gung och sugande känsla. Gitarrspelet är också väldigt bra där det lirkar runt i bakgrunden.

Ooh My Head rasande snabb och ganska agressiv låt men med roliga pauser i låten och ett mycket vasst och bra gitarrsolo. Häftigt bassolo påhejat av Ritchie i slutet.

Ritchie Valens mest kända låt La Bamba inleder andra sidan. En gammal mexikansk folksång som Ritchie Valens arrangerade som en rocklåt. Fantastiskt positiv och glad i sitt uttryck. Gitarren spelas på ett lite mexikanskt sätt och det är lite maraccas och kastenjetter också tror jag.

Bluebirds Over The Mountain har ett annorlunda komp med tamburin och ett väldigt stabilt grundkomp som bara upprepar sig men det blir väldigt bra i just den här låten.

Hi-Tone framförs med bra röst av Ritchie. Lite piano hörs i bakgrunden på den här låten.

Framed är lite blues i samma anda som Hochie cochie man. Intensivt gitarrspel och effektfulla pauser. Ritchie sjunger väldigt engegerat.

We Belong Together är vacker lugn låt där han sjunger med en varm behagligt invaggande röst. Kompet är marscherande på ett lekfullt sätt.

Skivan avslutas i sann positiv anda med Dooby-Dooby-Wah. Effektfulla pauser och bra trummor. Riktigt bra gitarrspel också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar